Du är här:

Samhällsbyggnadsnämndens tillsyn

Det är viktigt att vår bebyggda miljö är säker, hälsosam och tillgänglig. För att säkerställa detta så arbetar samhällsbyggnadsnämnden även med tillsyn.

Enkelt förklarat så delas tillsynen in i tre olika områden:

  • olovligt byggande eller ”svartbygge”som är den folkliga benämningen för att bygga utan bygglov
  • ovårdade tomter eller byggnader
  • tillsyn mot strandskyddsbestämmelserna.

Att göra otillåtna åtgärder blir ofta dyrt. Kolla därför upp om det du tänkt göra kräver lov, anmälan eller dispens innan du sätter igång.

Vill du lämna in en anmälan som du anser ligga inom de ovan tre angivna områden så har du möjlighet att göra detta via telefonsamtal, post eller e-post till kommunen. Kommunen behöver då uppgifter om vad anmälan gäller (exempelvis ovårdad tomt på grund av, eller vad man olovligen byggt osv.) och på vilken fastighet dessa åtgärder vidtagits. Vet man ungefär när detta skett och om bilder eller kartunderlag finns så får ni gärna bifoga dessa.

Du kan ringa in er anmälan via vårt kontaktcenter 0660-88000, e-posta till  bygglov eller skicka via post till Örnsköldsviks kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen, 891 88 Örnsköldsvik

Ett tillsynsärende kan inledas genom att en anmälan kommer in till kommunen eller genom att kommunen själva upptäcker en överträdelse.

1. Olika typer av tillsyn

Svartbyggen

Samhällsbyggnadsnämnden prövar om behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd i varje tillsynsärende. Kommunen ska ingripa om det utförs lov- eller anmälningspliktiga åtgärder utan lov eller anmälan, eller om åtgärder utförts i strid mot ett beslut eller gällande detaljplaner.

Om en åtgärd utförts som inte är lovpliktig men strider mot gällande detaljplan ska samhällsbyggnadsnämnden tillsyna även dessa åtgärder.

Ovårdad tomt / byggnad
En tomt och byggnad ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och trafiken inte uppkommer.

Strandskydd
En åtgärd som genomförs i ett strandskyddat område kan skada växt- och djurliv och försämra allmänhetens tillgång till stranden. Det är därför viktigt att tillsyn utförs så att strandskyddets syften inte tar skada.

2. Hur handläggs tillsynsärenden

Om ett ärende startas genom en inkommen anmälan så genomförs, i de allra flesta fall ett tillsynsbesök för att närmare inspektera och dokumentera förhållandena på plats. Inför besöket skickas ett brev till fastighetsägaren med datum och eventuellt tid för besöket. Om ärendet startar genom att kommunen uppmärksammat åtgärder på platst skickas ett brev till byggherren med upplysning om detta och informerar hur ärendet vidare kommer att hanteras. Fastighetsägaren har alltid möjlighet att bemöta de åtgärder som uppmärksammats

Alla ärenden går inte vidare till ett beslut om föreläggande, utan avslutas genom beslut om att samhällsbyggnadsnämnden inte ser det behövligt att ingripa. Om samhällsbyggnadsnämnden väljer att ta ärendet vidare har kommunen olika möjligheter att förelägga i ärendet, beroende på åtgärd och de förutsättningar som finns. Ett föreläggande kan bli kopplat med en byggsanktionsavgift eller vite om föreläggandet inte följs.

I samband med tillsynsärende om strandskydd upprättas samtidigt anmälan om miljöbrott som skickas till Polismyndigheten.

Det finns inte någon skyldighet för den som gör en anmälan att uppge sitt namn. En myndighet kan inte ställa krav på en skriftlig, undertecknad anmälan för att vidta de åtgärder som kan vara aktuella. Att myndigheten inte har anmälarens namn kan dock medföra att det blir svårare att utreda om det finns skäl för ett ingripande. Myndigheten kan inte kontakta eller ställa frågor till anmälaren när dennes namn inte är känt för myndigheten, på grund av detta får anmälaren inte heller reda på beslutet i ärendet.

Samhällsbyggnadsnämnden har rätt att få tillträde till fastigheter och att där vidta de åtgärder som behövs för att utföra tillsynsarbetet. Om samhällsbyggnadsnämnden inte får tillträde till fastigheten kan nämnden få hjälp av polismyndigheten. Detsamma gäller om byggnadsnämnden redan på förhand förväntar sig att den inte kommer att få tillträde till fastigheten.

Ovårdade byggnader
I Plan- och bygglagen ställs krav på att byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och tekniska egenskaper i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.

Underhåll definieras som en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde.

Ovårdade tomter
Enligt Plan- och bygglagen ska tomter hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer.

Detta gäller även om tomten är obebyggd. Vad som avser ovårdad tomt kan vara allt från nedskräpning, upplag, skrotbilar, vegetation som uppfattas ovårdat, ofta i ett sammanhang.

Enligt praxis räcker det inte att anordna insynsskydd från angränsande väg och tomter genom exempelvis planterat träd, prydnadsbuskar eller häckväxter, tomten ska ändå uppfylla Plan- och bygglagen.

Av praxis framgår även att områdets karaktär och förhållandena på orten måste beaktas vid bedömningen av vad som i det enskilda fallet är att betrakta som en betydande olägenhet. Toleransnivån kan alltså variera mellan olika platser. Domstolarna har även gett uttryck för en restriktiv tolkning av när betydande olägenhet på grund av störande växtlighet föreligger. Det krävs en hel del för att växtlighet ska anses utgöra en betydande olägenhet för omgivningen.

Det finns regler om lös egendom och växtlighet på tomt även i annan lagstiftning till exempel miljöbalken och jordabalken.

Enligt miljöbalken råder ett allmänt förbud mot nedskräpning utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. Bestämmelsen riktar sig mot alla som skräpar ner på sådana platser, även fastighetsägare som skräpar ner på sin tomt. Förbudet gäller oavsett om det är ute i naturen eller inom bebyggda områden. Det finns inte något krav på att skräpet ska vålla otrevnad eller skada utan det är tillräckligt att skräpet objektivt sett är att betrakta som skräp. Vad som är skräp har inte exemplifierats i paragrafen men enligt förarbetena till miljöbalken avses med skräp bland annat plåt, glas, plast, papper, avfall eller annat liknande. Med plåt kan exempelvis avses bilvrak eller delar från sådana. Kommunen kan som tillsynsmyndighet förelägga den som skräpat ned att städa upp efter sig och föreläggandet kan förenas med vite. Nedskräpning är straffbelagd i miljöbalken och kommunen ska anmäla överträdelser till polis- eller åklagarmyndigheten om misstanke om brott finns.

Åtgärdsföreläggande
När det gäller ingripande mot bristande underhåll och skötsel av byggnadsverk och tomter är det framförallt åtgärdsföreläggande och rivningsföreläggande som kan bli aktuellt. Genom åtgärdsföreläggande får byggnadsnämnden besluta om när en ägare eller nyttjanderättshavare inte sköter en tomt eller underhåller ett byggnadsverk. Ett åtgärdsföreläggande innebär att en åtgärd ska vidtas inom en viss tid. Det kan t.ex. vara fråga om underhåll av ett byggnadsverk eller uppstädning av en ovårdad tomt.

Underhållsutredning
Innan byggnadsnämnden genom ett åtgärdsföreläggande förelägger en ägare att underhålla eller sköta ett byggnadsverk eller en tomt måste nämnden ha en utredning som visar behovet av åtgärder. Nämnden får i sådana fall uppdra åt en sakkunnig att utreda behovet av underhållsåtgärder. Innan en sakkunnig utses måste byggnadsnämnden genom besiktning eller på annat sätt konstatera att det föreligger brister i fråga om underhållet.

Med sakkunnigutredningen som underlag kan byggnadsnämnden ta ställning till om det är påkallat att ingripa med ett åtgärdsföreläggande eller ett rivningsföreläggande. Det senare kan t.ex. bli aktuellt om det krävs så omfattande åtgärder att sätta ett byggnadsverk i stånd att det närmast är att betrakta som en nybyggnad.

Om ett byggnadsverk har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket kan byggnadsnämnden förbjuda den som äger eller har nyttjanderätt till det att använda hela eller delar av byggnadsverket.

Verkställighetsåtgärder
Byggnadsnämnden får förena åtgärdsföreläggande och rivningsföreläggande med vite. Om ett föreläggande inte följs kan byggnadsnämnden besluta om att åtgärden ska utföras på den försumliges bekostnad. Byggnadsnämnden kan också ansöka om verkställighet genom särskild handräckning hos Kronofogdemyndigheten.

Sidan uppdaterades

2019-09-03

Sidansvarig: